Hemsida på svenska och engelska – så gör du rätt
Av CodexierPublicerad 5 min läsning
Många svenska företag behöver en hemsida på både svenska och engelska: internationella kunder, utländsk personal, en nordisk expansion. Gjort på rätt sätt är varje språkversion en komplett sajt som Google kan indexera och besökaren kan lita på. Gjort fel är den engelska halvan en maskinöversatt skugga som tyst blir inaktuell. Skillnaden ligger i en handfull strukturbeslut som tas innan något skrivs.
Välj adresstruktur
Det finns tre ärliga alternativ. Språkmappar på en domän håller all auktoritet på ett ställe och är enklast att underhålla. Separata domäner, som en .se och en .com, är rimligt bara om marknaderna drivs som skilda verksamheter. Subdomäner hamnar obekvämt mittemellan och är sällan värda det. För en företagssajt vinner mappmodellen nästan alltid. Oavsett vad ni väljer: översätt även adresserna. /sv/tjanster/ och /en/services/ läses som inhemska sidor, /en/tjanster/ gör det inte.
hreflang och språkväxling
hreflang är en tagg i sidhuvudet som listar varje språkversion av sidan. Så lär sig Google att /sv/priser/ och /en/pricing/ är samma innehåll för olika målgrupper, så att den som söker på svenska får den svenska sidan i stället för den engelska. Det är pilligt, och de flesta tvåspråkiga sajter gör åtminstone en detalj fel.
- Varje sida länkar till sig själv och till varje syskon, i båda riktningarna. En enkelriktad tagg ignoreras.
- Ta med en x-default som pekar på språket som ska visas när ingen träff finns, oftast engelska.
- Använd språkkoderna konsekvent: sv och en, eller sv-SE och en-GB, men inte en blandning.
- Språkväxlaren måste gå till motsvarande sida, inte till det andra språkets startsida. Inget tappar en besökare snabbare än att dumpas på startsidan.
Omdirigera aldrig automatiskt utifrån webbläsarspråk eller IP-adress. En svensk på tjänsteresa och en utlänning som bor i Sverige behöver båda få välja. Upptäck gärna, föreslå med en liten banderoll om ni vill, men låt besökaren bestämma och kom ihåg valet.
Översätta eller skriva om för varje marknad
En svensk läsare och en engelskspråkig läsare kommer med olika förkunskaper. Den svenska sidan kan förutsätta att läsaren vet vad ROT, F-skatt eller en BRF är. Det kan inte den engelska, och en ordagrann översättning lämnar den utländska läsaren antingen förvirrad eller nedlåtande behandlad. Bestäm sida för sida vilken av tre behandlingar varje sida får.
| Behandling | Använd för | Därför |
|---|---|---|
| Rak översättning | Produktspecifikationer, villkor, kontaktuppgifter, juridiska sidor | Innebörden måste vara identisk; stilen är sekundär |
| Skriv om från en brief | Startsida, tjänstesidor, om oss | Olika exempel, referenser och invändningar per målgrupp |
| Utelämna på ett språk | Lokala nyheter, svenska erbjudanden, förklaringar av ROT och RUT | Sidor som ingen på det språket behöver späder bara ut sajten |
| Slå ihop till en | Kundcase med internationella kunder | En stark version slår två tunna |
Den engelska versionen behöver inte spegla den svenska sida för sida. hreflang hanterar de par som finns; sidor utan syskon får helt enkelt ingen tagg.
Maskinöversättning – där den brister
Maskinöversättning duger som första utkast och är farlig som slutversion. Felen den gör är inte stavfel; de är flytande meningar som säger något lite annat än du menade, och en läsare som upptäcker ett slutar lita på resten av sidan. Typiska skador: juridiska termer återgivna med en trolig men fel motsvarighet, du och ni blandat i samma stycke, varumärken och produktnamn översatta, och idiom överförda bokstavligt. Priser och enheter är en annan fälla när översättaren byter decimalkomma mot punkt eller kr mot en valutasymbol.
Rutinen som fungerar är maskinutkast, sedan en redaktör med språket som modersmål som känner er verksamhet, sedan en sista läsning av den som äger sidan. Det kostar en bråkdel av översättning från grunden och ger text som klarar en kunds granskning. Att publicera det råa utkastet med en automatisk översättningswidget är det enda alternativ vi avråder från på en företagssajt: det säger besökaren att ni inte tyckte den var värd besväret.
Håll båda språken i takt
Sajter blir inte tvåspråkiga och förblir det av en slump. Den svenska sidan får ett nytt pris, en ny öppettid eller en ny tjänst, och den engelska behåller det gamla tills en kund klagar. Lösningen är en liten process, inte mer teknik.
- En ägare för språkparitet, namngiven i innehållsrutinen.
- En innehållsändring är inte klar förrän båda versionerna är uppdaterade eller den engelska medvetet markerats som ej tillämplig.
- En kvartalsvis genomgång: lista varje sida på varje språk och kontrollera att paren fortfarande stämmer i sak.
- Priser, öppettider och kontaktuppgifter kommer från en källa och renderas på båda språken, aldrig inskrivna två gånger.
När ni inte behöver det här: om färre än en handfull av era kunder per år läser engelska är en enda välskriven svensk sajt med en engelsk kontaktsida ärligare än en halvunderhållen tvåspråkig. När den internationella andelen är verklig är strukturen ovan det vi bygger in i en lansering av företagshemsida, och ett kostnadsfritt samtal är snabbaste sättet att ta reda på vilka sidor som faktiskt behöver båda språken. Paketpriserna finns på prissidan.
Vanliga frågor
Ska standardspråket vara svenska eller engelska?
Det som flest besökare läser. För ett företag som främst gör affärer i Sverige är det svenska i roten med engelska under /en/. Är den engelska sajten den viktigaste, vänd på det. Standardspråket är ett affärsbeslut, inte ett tekniskt, och hreflang fungerar åt båda hållen.
Skadar eller hjälper en tvåspråkig sajt placeringarna i Google?
Korrekt taggad hjälper den: varje språk tävlar i sina egna sökresultat med innehåll skrivet för den sökaren. Dåligt gjord skapar den dubbletter och tunna sidor som späder ut sajten. Taggningen och kvaliteten på det mindre språket avgör vilket.
Kan jag inte bara använda ett automatiskt översättningstillägg?
Som nödlösning på sidor med lågt värde, kanske. På sidorna som vinner kunder, nej. Tillägget ger flytande text med subtila betydelsefel och skapar ofta sidor som Google behandlar som automatgenererade. Ett maskinutkast redigerat av en modersmålstalare kostar lite mer och går att lita på.
Planerar ni en hemsida på svenska och engelska?
Ta med er nuvarande sidlista. På femton minuter kan vi markera vilka sidor som behöver båda språken, vilka som ska skrivas om i stället för att översättas, och vilken struktur som håller dem sökbara.
Boka ett kostnadsfritt 15-minuterssamtal