codexier.

Design och UX

Så briefar du en designer

Av CodexierPublicerad 5 min läsning

En designer kan bara bli så bra som briefen. Lämna över en Pinterest-tavla och en önskan om att det ska se modernt ut, och du får något modernt som inte löser något. Lämna över ett tydligt problem, en målgrupp, de verkliga begränsningarna och en definition av klart, och du får arbete du kan utvärdera ärligt. Det här är briefen på en sida vi ber kunder om före en designsprint, och den tar en timme att skriva.

Problemet, inte lösningen

Den vanligaste briefen är en lösning i förklädnad: flytta upp knappen, lägg till en hjältevideo, gör menyn som konkurrentens. En designer som följer den levererar exakt det du bad om och inget bättre. Skriv problemet i stället. Besökare lämnar prissidan utan att kontakta oss. Nya användare slutför inte onboardingen. Säljarna kan inte förklara produkten utifrån hemsidan. Ange var du ser problemet, hur du vet det och hur en förbättring skulle se ut i siffror ni faktiskt följer. Designerns jobb är att hitta lösningen; ditt är att göra problemet omöjligt att missförstå.

Målgrupp och sammanhang

Designbeslut beror på vem som tittar och vad de gör just då. Ett formulär som fylls i av en fastighetsskötare på mobilen i en källare kräver andra val än ett som fylls i av en ekonom vid skrivbordet. Ge designern personen, ögonblicket och avsikten, i några meningar var.

  • Vilka de är: roll, erfarenhet av produkter som er, och vad de redan vet när de kommer.
  • Var och när: enhet, miljö, hur mycket tid och uppmärksamhet de har.
  • Vad de vill uppnå, med deras ord, och vad som skulle få dem att ge upp.
  • Vilka andra som är inblandade: en kollega som godkänner, en kund de betjänar, en chef som läser rapporten.

Har du verkligt material som supportärenden, anteckningar från säljsamtal eller söktermer, bifoga det. Två riktiga citat från kunder är värda mer än en sida påhittade personas.

Begränsningar och ska-krav

Begränsningar är inte hinder för kreativitet; de är det som gör resultatet användbart. En begränsning som dyker upp efter första granskningen kostar en omgång arbete, så lista alla nu, även de obekväma.

BegränsningVad du ska angeDärför spelar det roll tidigt
VarumärkeBefintliga riktlinjer, logotypfiler, färger som inte får ändrasUndviker ett vackert koncept som inte kan användas
PlattformHemsidebyggare, CMS, appramverk, designsystem i brukVissa layouter går inte att bygga där ni är
Juridik och tillgänglighetPrisinformation till konsumenter, GDPR-samtycke, krävd WCAG-nivåAtt lägga till regelefterlevnad i efterhand är dyrt
Budget och deadlineFast pris eller timmar, lanseringsdatum, granskningsrundorAvgör hur många koncept som är realistiska
InnehållVilka texter och bilder som finns, vem som skriver restenDesign utan riktigt innehåll är dekoration

Skilj uttryckligen ska-krav från bör-krav. Allt som markerats som ska-krav levereras; allt annat är ett samtal.

Exempel du gillar och varför

Referenser är användbara när de kommer med skäl. En länk till en sajt du beundrar säger lite; en länk med anteckningen att du gillar hur den förklarar priser utan tabell, eller hur lugna formulären känns, säger designern vilken kvalitet du sträcker dig efter. Lägg till exempel du ogillar också, med samma disciplin. Tre av varje räcker. Ta med konkurrenter, men säg om du vill likna dem eller tydligt skilja dig från dem, för båda är legitima mål och de leder till motsatta designer.

Så ser klart ut

Briefen slutar med acceptanskriterierna. Inte det du kommer att känna när du ser resultatet, utan det du kan kontrollera: sidan fungerar på de mobilstorlekar er analys visar, en ny besökare hittar priset med ett klick, formuläret går att fylla i med enbart tangentbord, texten får plats i komponenterna utan att kapas, filerna levereras i Figma med namngivna komponenter. Lägg till leveranslistan: hur många koncept, hur många revisionsrundor, vad utvecklaren får. När klart är nedskrivet blir slutgranskningen en checklista i stället för en förhandling om smak, vilket skyddar båda parter.

  1. Problemet och hur ni mäter förbättring.
  2. Målgrupp, sammanhang och den enda handling ni vill ha.
  3. Begränsningar och ska-krav, med bör-kraven separerade.
  4. Tre gillade och tre ogillade exempel, vart och ett med skäl.
  5. Acceptanskriterier och leverabler.

När du inte behöver någon designer alls: en liten ändring på en befintlig sida som följer ert nuvarande designsystem kan en utvecklare göra utifrån en skiss. När problemet är verkligt och svaret okänt är den här briefen underlaget till en produktdesignsprint, och vi granskar ditt utkast i ett kostnadsfritt samtal innan du binder dig till något. Priserna finns på prissidan.

Vanliga frågor

Ska jag ta med mina egna layoutidéer i briefen?

Ta med dem i en tydligt separat del märkt som idéer, inte krav. De visar designern hur du tänker kring problemet och innehåller ofta användbara begränsningar i förklädnad. Låt dem bara inte ersätta problembeskrivningen.

Hur mycket detaljer är för mycket?

Om briefen överstiger en eller två sidor specificerar du troligen lösningen. Flytta detaljerat material som varumärkesriktlinjer, analysexporter och kundcitat till bilagor och håll själva briefen till strukturen ovan.

Vad gör vi om vi inte vet problemet än?

Då är det första köpet utforskning, inte design: intervjuer, en UX-granskning eller en kort workshop som ger problembeskrivningen. Att briefa en designer innan ni vet problemet är så budgetar går åt till fel sida.

Har du ett utkast till brief och vill ha ett par ögon till?

Skicka det före samtalet. På femton minuter kan vi säga var en designer fortfarande skulle behöva gissa, vilka begränsningar som saknas och om en sprint eller en mindre insats passar problemet.

Boka ett kostnadsfritt 15-minuterssamtal